Tur och retur och retur

Insamling, sortering och återvinning av papper har funnits i organiserad form i Sverige sedan 70-talet. Femtio år senare finns även insamling av glas-, metall-, kartong- och plastförpackningar, samt batterier, elskrot och matavfall i nästan hela landet. För förpackningsmaterial och tidningar gäller ett producentansvar där det är producenterna som ansvarar för insamling och återvinning, till exempel insamlingen vid återvinningsstationer ute på stan.

För insamling och behandling av matavfall, restavfall, grovavfall och farligt avfall från hushållen är det Stockholm Vatten och Avfall, som ansvarar i Stockholm. Jonas Dahllöf är enhetschef.

Stockholmarna är bra – men vi kan bli bättre!

Att sortera sitt avfall är bra för både miljö och samhälle. Stockholmarna är generellt sett bra på att sortera, men Jonas tror att vi kan bli ännu bättre. Fortfarande är 35 procent av det som slängs i ”vanliga soppåsen” matavfall.

Fortfarande är 35 procent av det som slängs i ”vanliga soppåsen” matavfall.

– Om matavfallet istället samlas in kan det omvandlas till biogas som kan ersätta fossila bränslen, och biogödsel som kan ersätta konstgödsel i jordbruket. Och de förpackningar som sorterats i rätt kärl blir till nya förpackningar, säger Jonas.

Blandas allt avfall ändå?

En vanlig kommentar om matavfallssortering är att det ändå åker ner i samma bil som hämtar de vanliga soporna. Hur ligger det till egentligen?

– Matavfall och restavfall blandas aldrig. Men i vissa områden hämtas de av samma bil, en så kallad tvåfacksbil. Den har alltså två olika fack, som töms var för sig. Matavfallet går till en biogasanläggning för att rötas och bli biobränsle och biogödsel. Restavfallet går till förbränning där energin återvinns och blir till el och fjärrvärme. Avfallen blandas aldrig ihop utan har sin egen återvinningscykel med stora miljö- och klimatvinster, säger Jonas.

Varför skulle man bland avfallet när alla lagt ner sådan möda på att sortera rätt?

Förpackningsfraktioner som samlas in av producenterna från miljörum eller återvinningsstationer blandas inte heller.

– Varför skulle man göra det när alla lagt ner sådan möda på att sortera rätt och när de utsorterade materialfraktionerna ju är viktiga resurser i tillverkningen av nya förpackningar och produkter? säger Jonas.

Matavfall och plast gör störst nytta

Bland ditt avfall från hemmet ger återvinning av matavfallet och plastförpackningarna störst klimatvinst.

– Ur ett resurs- och klimatperspektiv är det absolut bäst att försöka sortera ut alla förpackningsfraktioner så gott du kan; det vill säga förpackningar av plast, metall, papper, glas och även tidningspapper. Det är också så producenternas insamlings- och återvinningssystem är uppbyggda, säger Jonas.

Var rädd om vår miljö och sortera ditt avfall så gott du bara kan, och skräpa inte ner! Det gör stor skillnad.

Särskilt plast kan ställa till det rejält ur ett nedskräpningsperspektiv. Både på land och i vatten.

– Du har säkert sett bilder på de stora berg av plast som flyter runt i våra hav, och hört om problematiken med mikroplaster som tyvärr återfinns nästan överallt. Var rädd om vår miljö och sortera ditt avfall så gott du bara kan, och skräpa inte ner! Det gör stor skillnad, säger Jonas.

Ge saker en andra chans

Ett annat enkelt sätt att återvinna är att köpa begagnat istället för nytt, laga trasiga saker eller att hyra istället för att köpa.

– Att ge saker en andra chans! Och minska matsvinnet genom att inte köpa mer än du behöver. När dina saker till slut är helt uttjänta är det dags att lämna dem till återvinning, säger Jonas.