Hållbart hemma

Att ha det fint, tryggt och trivsamt hemma är en viktig del av ditt välbefinnande. Men hur står det egentligen till med hållbarheten i ditt hem? Vad säger experterna om hemmafixande och val av prylar?

I tidningar och på tv flimrar de piffade, fiffade hemmen förbi. Budskapen om att göra om, fixa till, riva ut och bygga nytt haglar omkring oss och det är lätt att ryckas med i renoveringsivern. Men är det verkligen nödvändigt? Stadens experter är överens om att vi hellre bör värna kvaliteten i det som redan är byggt. Helt enkelt vårda det vi har.

Örjan Lönngren är rådgivare i energi- och klimatfrågor på Stockholms stads miljöförvaltning. Han berättar att byggandet i stort har ungefär lika stor miljöpåverkan som vägtransporterna.

Det produceras slitstarka material som dimensioneras för att hålla i hundra år. Och så rivs de ut efter bara femton år – och slängs.

– Om vi tittar närmare på byggandet visar det sig att de mindre projekten som privatpersoner gör står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser, berättar Örjan. Det här är inte bara en klimatfråga, utan också en fråga om resursutnyttjande. Det produceras slitstarka material som dimensioneras för att hålla i hundra år. Och så rivs de ut efter bara femton år – och slängs.

Ju mer komplicerade byggmaterialen blir, desto svårare blir de också att återvinna.

– Ett starkt kompositmaterial ihopsatt av många olika material går för det mesta inte att återvinna eftersom vi inte vet vad som ingår i det, säger Örjan. Det får slängas som sopor och eldas upp. Det blir förvisso fjärrvärme men det är ett förfärligt slöseri.

Plast som plast – eller?

Sakerna inne i ditt hem kan tyvärr också innehålla skadliga ämnen. Inte minst i de många olika plaster som finns omkring dig.

– Plast är ett väldigt praktiskt material, säger Anne Lagerqvist som är projektledare på miljöförvaltningen. Rätt producerat och rätt hanterat kan det fylla många viktiga funktioner, bland annat inom sjukvården. Men just eftersom det är så praktiskt så används plast på väldigt många ställen i onödan.

Men just eftersom det är så praktiskt så används plast på väldigt många ställen i onödan.

– Plast har ibland en märkning, i form av en triangelformad symbol med en siffra i, som visar vilken typ av plast produkten innehåller, berättar Anne Lagerqvist som är projektledare på miljöförvaltningen. Men plaster innehåller nästan alltid olika tillsatsämnen som märkningen inte visar. Till exempel kan polyvinylklorid (PVC), som finns i byggmaterial, leksaker och elektronik, innehålla upp till 50 procent mjukgörande ämnen, vilka kan påverka hälsan negativt.

För att göra PVC-plast mjuk används olika mjukgörande ämnen. Ftalater har varit vanliga, men eftersom flertalet ftalater har påvisats vara hormonstörande och skadliga för fortplantningen så är de numera reglerade och nya ämnen har börjat användas istället. Både ftalater och de nya ämnena finns i vår inomhusmiljö, eftersom de lätt frigörs från plastmaterialen och alltså läcker ut under hela plastens livstid.

– Mjuk PVC har ofta en speciell lukt som många känner igen från gamla leksaker, säger Anne. Om det finns en märkningstriangel så titta efter siffran 3, som står för PVC, undvik att ge sådana mjuka plastleksaker till barn.

Tre andra vanliga plaster är Polyeten (PE), polypropen (PP) och polyetentereftalat (PET). De är plaster som visat på små risker hittills, både gällande utgångsmaterialet och tillsatserna, även om det beror på vilken tillämpning det gäller. Exempelvis kan flamskyddsmedel tillsättas även i dessa plaster om de till exempel ingår i elektronik. PE har siffran 2 och 4, PP siffran 5 och PET siffran 1 i märkningstriangeln.

Det finns gott om bunkar, slevar och köksprylar i andra material som är bättre kemikaliemässigt.

– Undvik plast i kontakt med mat, rekommenderar Anne.

Särskilt varm, fet och sur mat eftersom den gör risken större att kemikalier läcker ut från plasten till din mat, I köksutrustning är det tyvärr ganska vanligt att du hittar polykarbonat (PC, en av flera plaster som har siffran 7) och polystyren (PS, siffra 6). Båda två består av ämnen som kan vara skadliga för hälsan. Det finns gott om bunkar, slevar och köksprylar i andra material som är bättre kemikaliemässigt. Polystyren är också vanligt i engångsartiklar för livsmedel. Var alltid försiktig så att plast inte hamnar ute i miljön.

Gammalt är äldst

Att handla second hand får ofta tummen upp ur miljösynpunkt. Men ett par saker är bra att ha i åtanke för din hälsas skull.

– I andrahandsaffärer finns prylar från alla möjliga årtal, men både lagstiftning och kunskap kring miljö- och hälsopåverkan uppdateras hela tiden, säger Anne. Äldre produkter, särskilt antika föremål, målade träleksaker och teknikprylar, kan innehålla välkända miljögifter som bly och kadmium. Leksaker som är tillverkade före 2013 riskerar också att innehålla vissa ftalater. Av de anledningarna skulle jag inte rekommendera att köpa begagnade leksaker av varken plast eller trä. Köp gärna begagnat, och dela urvuxna kläder med släkt och vänner, men var försiktig med gamla saker, till exempel leksaker som är äldre än tio år.

Uppdaterad