Familj i kök som lagar mat.

Konsten att äta gott

Maten vi äter har stor påverkan på klimatet. Men hur ska du som konsument navigera bland alla varor, märkningar och ursprung? Stadens experter hjälper dig reda ut de vanligaste frågorna i matdjungeln.

Söndag och storhandling inför veckan. Flingor, fiskpinnar, pasta, frukt och ägg står på inköpslistan. ”Tomater” står det också. Du tittar ut över grönsakshavet. Till höger ligger ekologiska tomater, men från Spanien och förpackade i plast. Till vänster ligger svenska tomater i lösvikt, till billigare kilopris men utan märkning. Hur ska du som konsument tänka för att göra det bästa valet för miljön?

Örjan är rådgivare i energi- och klimatfrågor på Stockholms stads miljöförvaltning. Han anser egentligen att frågeställningen lägger fokus på fel saker.

– Hur har den spanska tomaten fraktats hit? Kom den med flyg eller lastbil? Det är stor skillnad i miljöpåverkan för olika fraktsätt, säger energirådgivare Örjan Lönngren.

Transporten från produktion till butik står för en förhållandevis liten del av en produkts miljöpåverkan. Hur den har producerats har större betydelse.

– Det är inte i tomatvalet som vi kommer kunna göra de stora miljövinsterna, men jag förstår att man ändå vill göra det bästa valet. Låt oss generalisera: Transporten från produktion till butik står för en förhållandevis liten del av en produkts miljöpåverkan. Hur den har producerats har större betydelse. Kommer tomaterna från ett växthus som är oljeeldat, eller från ett växthus uppvärmt av biobränsle? Används bekämpningsmedel, och i så fall vilka? Hur ser vattenförsörjningen ut?

Mitt råd är att välja livsmedel i ordningen: 1: ekologiskt och svenskt, 2: ekologiskt. Resten är ungefär lika.

Eftersom grönsakernas produktionsförhållanden är snudd på omöjliga att känna till för dig som konsument finns flera oberoende miljömärkningar att ta hjälp av. För grönsaker finns till exempel KRAV, EU-blomman och EU-lövet. Naturskyddsföreningen och Konsumentverket har bra listor.

– En miljömärkt produkt garanterar bra produktionsförhållanden, säger Örjan. Svenskt jordbruk har överlag bra förhållanden eftersom vi har lagstiftningar och regler, framförallt när det gäller djurhållning. Mitt råd är att välja livsmedel i ordningen: 1: ekologiskt och svenskt, 2: ekologiskt. Resten är ungefär lika.

I affären växer det jordgubbar året runt

Arne Jamtrot, enhetschef på Stockholms stads kemikaliecentrum, håller med Örjan.

– På vilket sätt du tar dig till butiken för att köpa den där tomaten påverkar mer än vilken tomat du väljer. Men såklart finns det saker att tänka på när det gäller varutransporter, framförallt när det gäller livsmedel som flygtransporteras. Våga vara besvärlig och fråga butikspersonalen hur varorna har kommit hit! En exotisk frukt som mognar snabbt har troligen inte legat i lastfartyg i en månad utan förmodligen flugits hit. Fundera en extra gång om du verkligen ska köpa den.

Att generellt tänka igenom vad – och hur mycket – vi handlar är ett råd som genomsyrar alla områden när det gäller den enskilda människans miljöpåverkan.

Vi har vant oss vid att kunna få vad som helst, när som helst, men det är dags att tänka om.

– Det är alltid bäst att odla saker så naturligt som möjligt och frakta så kort som möjligt. Handla gärna svenska jordbruksprodukter som morötter, potatis och äpplen när det är säsong här. Vi har vant oss vid att kunna få vad som helst, när som helst, men det är dags att tänka om säger Örjan.

Maria Svanholm, avdelningschef på miljöförvaltningens avdelning för miljöanalys, påpekar att konventionell odling ofta använder kemiska bekämpningsmedel. Genom att välja ekologiskt utsätter du varken dig själv eller någon annan för de skadliga ämnen som finns i många bekämpningsmedel.

– Att människorna som arbetar i produktionen kan fara illa av giftiga bekämpningsmedel har visats gång på gång. Men flera av de skadliga ämnena i bekämpningsmedlen kan också påverka hälsan hos dig som konsument, även om det mest beror på hur stor mängd du äter.

Välj ekologisk potatis! Inte bara för din egen hälsa, utan framförallt för villkoren där potatisen produceras och utsläppen till mark och vatten.

Även för svenska grödor används bekämpningsmedel, bland annat vid potatisodling.

– Potatis angrips av många skadedjur och är svår att producera helt utan bekämpningsmedel, berättar Maria. Välj ekologisk potatis! Inte bara för din egen hälsa, utan framförallt för villkoren där potatisen produceras och utsläppen till mark och vatten.

Förpackningens vara eller icke vara

Att se färska grönsaker förpackade i plast väcker frågor hos en del konsumenter. Behövs den verkligen eller gör den mer skada än nytta?

– Om plasten gör att gurkan håller längre så kanske den hjälper till att minska matsvinnet. Det är hur plasten har producerats som vi ska fundera på. Där måste branschen ställa om, det går att göra utmärkt plast från cellulosa eller majs.

Vegetarisk mat är mat

På 50-talet åt vi kött i princip varje dag men långt ifrån så mycket som idag. De två senaste åren har köttkonsumtionen glädjande nog minskat, för första gången på flera decennier.

Det vegetariska utbudet presenteras numera som en av tre lunchrätter, inte som ett vegetariskt undantag.

– Vi kan se förändringen tydligt på till exempel en lunchrestaurang, säger Arne. Det vegetariska utbudet presenteras numera som en av tre lunchrätter, inte som ett vegetariskt undantag. Det behöver inte ens heta ”vegetarisk” längre. Vegetarisk mat är mat!

– Matvanor förändras inte så lätt men omställningen till mer vegetariskt har gått ganska fort, säger Örjan. Dagens unga vuxna har fått lära sig en helt annan matkultur än 40- och 50-talisterna. Men restaurangbranschen, framförallt kvällstid, har inte riktigt ändrat sina rutiner. Det är alldeles för mycket kött i förhållande till resten av innehållet på tallriken. Och när det ska vara riktigt fint är det alltid kött. Det tycker jag ger fel signal.

Kött trivs bäst i öppna landskap?

Diskussionen kring öppna marker och landskap går ofta hög när köttkonsumtionen förs på tal. Hur ligger det egentligen till?

– Om vi inte har frigående betesdjur kommer många fina ängs- och betesmarker växa igen, säger Maria. Det vore förödande, eftersom dessa marker är rika på biologisk mångfald.

Arne ser att diskussionen kan lyftas till en filosofisk nivå. Ska fokus läggas på individen eller på oss som samhälle? Vad är viktigast; att alla äter lite mindre, eller att några inte äter kött alls?

– Som samhälle äter vi mer kött än vad som behövs för att upprätthålla den biologiska mångfalden, säger han. Jag tycker det är självklart att vi alla är med och ställer om tillsammans, för oss själva och kommande generationer.

– De som vill äta kött kan äta lite mindre, och välja lite bättre, håller Maria med om. En annan viktig aspekt i köttproduktionen är den ökade antibiotika-resistensen i världen. Inom ekologisk köttproduktion är ambitionen att minska användningen av antibiotika.

De som vill äta kött kan äta lite mindre, och välja lite bättre.

Även i mejeriproduktionen är ekologiskt, KRAV-märkt och liknande viktigt. För att nå de uppsatta klimatmålen behöver vi se till att djuren får gå ute, vilket djur i ekologisk produktion garanteras göra. Och även globalt sett bör vi värna den biologiska mångfalden.

– Globalt sett finns det väldigt mycket mark, till exempel i bergstrakter, där det inte går att odla grödor, säger Örjan. De måste få vara betesmark. Allt är en balans, där vi måste se hur naturen mår bäst på just den platsen. Vi människor får helt enkelt rätta mun efter matsäck.

Uppdaterad