På de tre förskolorna har det tagits både damm- och luftprover. En av förskolorna är helt nybyggd med kemikaliekrav på byggmaterial och inventarier. En annan förskola har renoverats, med provtagning före och efter. Resultaten därifrån visar på en kraftig minskning av vissa typer av ämnen, likvärdigt med den nybyggda förskolan. I den tredje har åtgärder gjorts enligt stadens vägledning för kemikaliesmart förskola. Även där syns skillnader, om än inte lika stora.
– Det är glädjande att vårt arbete har en mätbar effekt, säger Jenny Fäldt, projektledare på miljöförvaltningen. Ombyggnation ger större effekt än att byta ut lösa föremål och material som innehåller de skadliga ämnena. Men den senare åtgärden är betydligt lättare att genomföra och ger också tydliga effekter.
Ftalater från PVC-golv och klorparaffiner från rörisolering är exempel på skadliga ämnen som kan finnas i inomhusmiljön på en förskola. Användningen av dessa ämnen är inte förbjuden men staden vill ligga i framkant och jobba med att minimera barnens exponering för oönskade ämnen.
Enligt analyssvaren är halterna av kemiska ämnen under de nivåer som anses kunna orsaka negativa effekter på barnens hälsa.
– Exponeringen för de studerade ämnena är väldigt låg för barn och vuxna som vistas i lokalerna. Föräldrar behöver inte vara oroliga även om deras barn går i stadens äldre förskolor som inte har renoverats på länge. Men även om nivåerna på en enskild förskola är låg så är den totala exponeringen i samhället sannolikt ett problem. Därför måste vi jobba med kemikaliefrågan på många fronter, säger Jenny Fäldt.
Studien har tagits fram av Stockholms stad tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet. Ta del av rapporten, vägledning för kemikaliesmart förskola och om stadens arbete.