Kemikalielexikon

Svåra att bryta ned

Kemikalier som är svårnedbrytbara finns helt enkelt kvar i naturen under lång tid. De kan därför ansamlas i djur och människor och transporteras långa sträckor.

Bioackumulering och biomagnifiering

Ämnen som tas upp av organismer och som varken bryts ner eller utsöndras kommer att ansamlas i organismen, detta kallas bioackumulering. Ofta handlar det om fettlösliga ämnen.

Koncentrationen av dessa ämnen ökar högre upp i näringskedjan. Det innebär alltså att större rovdjur ofta har högre halter av miljögifter i sig jämfört med smådjur längre ner i näringskedjan. Detta kallas för biomagnifiering.

Hormonstörande

En del ämnen är väldigt lika de hormoner som styr många processer i våra kroppar, till exempel ämnesomsättning, reproduktion och hjärnans utveckling. Om de så kallade hormonstörande ämnena kommer in i kroppen kan de ta de riktiga hormonernas plats och störa viktiga processer. Barn och foster är känsligast eftersom hormoner styr deras utveckling och en störning kan leda till en skada som blir kvar även när störningen upphör. Det finns studier som tyder på att de hormonstörande ämnena kan leda till sjukdomar längre fram i livet så som exempelvis astma, allergier, typ 1- och typ 2 diabetes, fertilitetsproblem och vissa cancerformer.

Bisfenol A

Bisfenol A används bland annat för att tillverka polykarbonatplast som ofta återfinns i form av plastglas och tillbringare. Kemikalien används också vid tillverkning av epoxiplast och epoxilack. Lacken används ofta som skydd i konservburkar av metall. Bisfenol A har också i stor utsträckning använts på olika termopapper, exempelvis kvitton.

Studier visar att bisfenol A är hormonstörande i låga doser och den misstänks kunna ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan.

Bisfenol A kallas även för BPA och är släkt med andra bisfenoler som Bisfenol S och F. Dessa används ofta istället för BPA men misstänks ha liknande egenskaper. Att något marknadsförs som BPA-fritt innebär att det kan innehålla dessa ”släktingar”.

Bly

Bly har genom tiderna använts i exempelvis mynt, färgpigment, kokkärl, konservburkar, vattenledningssystem och som stabilisator i plast. Tidigare användes bly även som tillsats i bensin vilket var en stor exponeringskälla. Denna användning har helt upphört i Sverige vilket också ha gett ett gott resultat på blyhalterna i människors blod.

Nuförtiden hittas bly i batterier, kablar, rostskyddsfärg, vattenkranar, ammunition och elektronik. Även tunga oäkta metallsmycken samt nycklar kan innehålla bly.

Redan vid mycket låga doser ger bly skador på nervsystemet. Känsligast är barn och foster som kan drabbas av fördröjd utveckling, lägre IQ och beteendestörningar. Bly är så giftigt så att det inte finns några säkra gränsvärden.

Bromerade och klorerade flamskyddsmedel

Flamskyddsmedel används för att försvåra antändning och hindra spridning av brand. Textilier, möbler, byggmaterial, skumgummi och elektronik är exempel på varor som kan vara behandlade.

Många flamskyddsmedel är svårnedbrytbara och kan ansamlas i levande organismer, en del är cancerframkallande eller misstänks vara hormonstörande, andra kan skada hjärnan och nervsystemet. Flera bromerade och klorerade flamskyddsmedel är förbjudna inom EU men de kan fortfarande finnas i importerade varor samt i äldre material.

För att ersätta de förbjudna ämnena används nya ämnen. En del har liknande effekter och ökar i omfattning både i vår miljö och i varor.

Ftalater

Ftalater är en grupp av ämnen som framförallt används som mjukgörare i PVC-plast, men också i färg och fogmassa. Mjuk PVC-plast kan till mer än hälften bestå av ftalater.

Många ftalater har konstaterats kunna skada fortplantningsförmågan, och för andra finns misstanke om att de gör det. Vissa är också hormonstörande och har visats ha samband med sjukdomar som astma och diabetes (typ1 och 2).

HA-oljor (Högaromatiska oljor)

Högaromatiska oljor är ett oljeextrakt som innehåller höga halter PAH:er. HA-oljor används främst inom gummiindustrin men sedan 2010 är de förbjudna i produktion av bildäck.

Kadmium

Kadmium går att hitta i batterier, smycken och som pigment i viss konstnärsfärg. Förr användes kadmium även som stabilisator i plast och i flera sorters pigment ibland annat glas och keramik.

Kadmium finns naturligt i marken. Halten kadmium i Sveriges åkermark varierar beroende på jordart. Finkornigare jordar som lera har högre kadmiumhalter än sandiga. Grödornas upptag av kadmium beror på en mängd faktorer som till exempel vilken gröda som odlas, jordart och markens pH-värde. Det finns både en tillförsel och utlakning av kadmium från marken.

Hushållsspillvatten är den största källan till kadmium i avloppsslam. Mycket av kadmiumet kommer via maten och resten via bad-, disk- och tvättvatten. Bidraget från industrier, dagvatten och andra källor är betydligt mindre.

Kadmium är en av de giftigaste tungmetallerna. Den kan ge försämrad njurfunktion och benskörhet. Metallen misstänks också öka risken för vissa hormonberoende tumörer såsom bröst- och livmodercancer samt påverka risken för hjärt-kärlsjukdom. Forskning pekar på att kadmium även kan påverka tillväxten och den kognitiva utvecklingen hos foster och små barn.

Klorparaffiner

Klorparaffiner används som mjukgörare, ofta som komplement tillsammans med en annan mjukgörare i högre halt. De går att hitta i vissa mjuka plastmaterial av PVC samt skumplast. Ibland används de även som flamskyddsmedel. Vissa klorparaffiner är mycket farliga i miljön och klassade som möjligen cancerframkallande.

Klorparaffiner delas in i tre varianter, kortkedjiga klorparaffiner är reglerade globalt och i EU:s kemikalielagstiftning. Mellankedjiga klorparaffiner är inte begränsade men klassificerade som farliga för människa och miljö. Långkedjiga klorparaffiner är varken klassificerade eller reglerade.

Koppar

Kopparföreningar är mycket giftiga för mikroorganismer och används därför i exempelvis algbekämpningsmedel, båtbottenfärger och träskyddsmedel. Koppar används också i elektrisk utrustning, bilbromsar, vattenledningar och som beklädnad på fasader och tak. I Stockholm är biltrafik och byggnadsmaterial de dominerade utsläppskällorna till vattendragen via utsläpp av dag- och avloppsvatten.

Koppar är en livsnödvändig metall men som i höga halter blir giftig. Redan vid måttligt förhöjda halter kan koppar ge upphov till skadliga effekter på mark- och vattenorganismer. I flera av stadens vattenförekomster är kopparhalten så hög att de inte klarar miljökvalitetsnormen. 

Kreosot

Kreosot har använts sedan 1800-talet för att impregnera trä och skydda från röta. Det har varit särskilt vanligt i telefonstolpar och järnvägsslipers. Kreosot är cancerframkallande och innehåller många farliga substanser.

All användning av kreosotbehandlat virke inuti byggnader samt i exempelvis trädgårdar, parker, lekplatser och andra platser där det finns risk för hudkontakt är förbjuden.

Kvicksilver

Kvicksilver påverkar nervsystemets utveckling och funktion. Förr användes kvicksilver i amalgam inom tandvården och i olika tekniska instrument som exempelvis termometrar. År 2009 förbjöds all användning av kvicksilver med några få undantag; metallen får fortfarande används i lysrör och vissa lågenergilampor.

Det räcker med en tesked kvicksilver för att förgifta en mellanstor sjö. Det kvicksilver som har spridits i naturen kommer finnas kvar där under lång tid. Där kan det dessutom omvandlas till metylkvicksilver, som är en särskilt giftig form av kvicksilver. Det ansamlas i rovfiskar som vi sedan äter. Metylkvicksilver kan också skada det centrala nervsystemet och känsligast är foster och små barn. Därför ger Livsmedelsverket särskilda kostråd gällande fisk till gravida och ammande kvinnor.

Nonylfenoletoxilat

Nonylfenoletoxilat används bland annat i textilindustrin och i olika sorters rengöringsmedel. Inom EU är användningen numera förbjuden (med vissa undantag) men textilvaror som importeras från länder utanför EU kan innehålla nonylfenoletoxilat. Från och med 2021 kommer det dock bli förbjudet även att sälja textilier som innehåller kemikalien. Lagen gäller textilier som avses att tvättas, detta eftersom ämnet sprids när det följer med tvättvattnet.

Nonylfenoletoxilat bryts i naturen ner till nonylfenol, som är ett svårnedbrytbart ämne som bioackumuleras i miljön. Det är dessutom mycket giftigt för vattenlevande organismer och har också visat sig ha hormonstörande effekter, bland annat har feminisering av hanfiskar observerats.

Organofosfater

Organofosfater används i stor utsträckning som flamskyddsmedel i skummadrasser av polyuretan (PUR) och som mjukgörare i PVC-plast. Det används också som insektsbekämpningsmedel och som tillsats i golvpolish.

Organofosfater är en grupp ämnen som har väldigt olika egenskaper, en del är ganska ofarliga men några är cancerframkallande och andra skadar hjärnan och nervsystemet.

PAH (Polycykliska aromatiska kolväten)

Polycykliska aromatiska kolväten, PAH, är ett samlingsnamn för omkring 500 olika ämnen. Vissa PAH:er är cancerframkallande. I storstäder är bilavgaser en stor källa. Men även småskalig eldning av ved är en källa för PAH:er.

PFAS (Högfluorerade ämnen)

Högfluorerade ämnen, även kallat PFAS, är en grupp av cirka 4700 ämnen där många är svåra att bryta ner och de stannar därför länge i våra kroppar och i miljön. Vissa är dessutom reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande.

Högfluorerade ämnen är vattenavvisande och ibland även fett- och smutsavvisande vilket gör att de ofta används som impregneringsmedel på olika ytor. De kan finnas på vattenavvisande skaljackor och skor eller på smutsavvisande möbler och mattor. De kan även finnas på köksmaterial som bakplåtspapper, muffinsformar och husgeråd samt som non-stick-beläggning i grytor och stekpannor.

De har också använts i släckskum vilket har orsakat stora problem kring många flygplatser och brandövningsområden där stora mängder PFAS har nått dricksvattentäkter. Tullinge, Kallinge och Uppsala är sådana platser som har uppmärksammats mycket.

De två mest uppmärksammade högfluorerade ämnena är PFOA och PFOS. Här finns en del regleringar, men de används fortfarande runt om i världen. Och att något exempelvis är PFOA-fritt betyder alltså inte att det är fritt från alla 4700 PFAS som har liknande egenskaper.

Ibland förekommer även beteckningarna PFC, polyfluorerade ämnen, perfluorerade ämnen och fluorkarboner. Alla dessa är högfluorerade ämnen.

PVC (polyvinylklorid)

PVC (även kallad vinyl) är egentligen en mycket hård plast, tänk på hårda vinylskivor. För att kunna tillverka mjuka saker av vinyl, som bollar och plastgolv, tillsätts mjukgörare.

Mjuk PVC innehåller tiotals procent mjukgörare och oftast används ftalater. Många ftalater är hälsoskadliga och kan läcka ut ur PVC-plasten under hela dess livslängd. Skadliga ftalater fasas ut som mjukgörare och de nya ämnena som börjat användas är troligen bättre, men alla är ännu inte lika väl undersökta.

Siloxaner

Siloxaner är en grupp av ämnen som återfinns i exempelvis fogmassor och kosmetika. Flera är svårnedbrytbara och giftiga för vattenlevande organismer. En del bioackumuleras vilket innebär att de lagras i djurens kroppar och att koncentrationen ökar högre upp i näringskedjan.

Silver

Silver tillsätts till kläder, skor, hushållsartiklar och hygienprodukter för att motverka bakterietillväxt och därmed dålig lukt.

Silver i jonform är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Det finns också studier som visar att silver och andra antibakteriella ämnen kan leda till att bakterier blir resistenta mot antibiotika, vilket är ett stort hot mot folkhälsan.

Silver i metallform, som en silverkedja runt halsen, är inte skadlig. Det är just de fria jonerna som är mycket giftiga för vissa organismer.

TBT (Tributyltenn)

TBT är en tennorganisk förening som är giftig för vattenlevande och andra organismer. I närheten av hamnar och marinor har man sett att TBT har gjort snäckor tvåkönade och de kan då inte fortplanta sig.

Ämnet är numer förbjudet i båtbottenfärger. Trots det finns det fortfarande höga halter TBT i Stockholms bottensediment, i synnerhet vid båtuppläggningsplatser.

Tungmetaller

Vissa metaller är särskilt skadliga för människa och miljö. Några klassiska exempel är bly, kadmium och kvicksilver.

Zink

Zink används som rostskydd vid galvanisering och i tillverkning av mässing. Spridningen sker från sådana material, men också via slitage av bildäck, utsläpp från oljeförbränning och från produktion av järn och stål. En del utsläpp sker också vid tillverkning av hustak.

Zink är en livsnödvändig metall, men en för hög zinkhalt är skadlig för vattenlevande organismer. I flera av stadens vattenförekomster är zinkhalten så hög att de inte klarar miljökvalitetsnormen. 

Zinkpyrition

Zinkpyrition är ett bekämpningsmedel som används på olika sätt. Det kan användas i skor för att motverka dålig lukt och i båtbottenfärg för att bekämpa tillväxt av alger på skrovet. Det är också vanligt i mjällschampo. Zinkpyrition orsakar allvarliga ögonskador och är mycket giftigt för vattenlevande organismer.