Vätgas som drivmedel

Tillverkning

Vätgas kan tillverkas av metangas och andra kolväten. Dessa kolväten kan vara fossila bränslen, eller förnybara biobränslen. Ett vanligt sätt att tillverka vätgas är ur fossil naturgas. Då bildas vätgas och koldioxid.

Vätgas kan också tillverkas genom elektrolys. Då används elektrisk energi för att spjälka vatten i vätgas och syrgas. När vi säger att vätgasen är förnybar menar vi att den tillverkats av kolväten med förnybart ursprung, eller genom elektrolys med förnybar el.

Användning

Vätgas kan användas som bränsle i en vanlig förbränningsmotor. En fördel jämfört med traditionella bränslen som bensin är att vätgasen mest ger vattenånga vid förbränningen, ingen koldioxid. Andra avgaser som kväveoxider kan dock uppstå, på samma sätt som i en bensin- eller dieselbil.

Ett annat sätt att använda vätgasen är att låta den ge energi till bränsleceller, som i sin tur driver en elmotor. Då kommer endast vatten ur bilens avgasrör, och inga andra avgaser bildas. Det är främst detta sätt att använda vätgas som drivmedel som är aktuellt i Sverige.

Än så länge är användning av vätgas som drivmedel marginell, eftersom bara några tiotal bränslecellsbilar rullar i landet.

Klimatpåverkan och ursprung

All vätgas som går att tanka i Sverige tillverkas genom elektrolys av vatten med hjälp av förnybar el. Med sådan förnybar vätgas i tanken kan klimatpåverkan minska med över 90 procent jämfört med körning av en motsvarande bensin- eller dieselbil.

Om vätgasen tillverkas av fossil naturgas blir däremot klimatpåverkan nästan lika stor som med en bensin- eller dieselbil. Utsläppen av fossil koldioxid sker då vid vätgasens tillverkning.

Potential och strategi

Industrin efterfrågar stora mängder vätgas i omställningen till fossilfrihet, bland annat för tillverkning av stål och biodrivmedel.

Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige presenterade en vätgasstrategi i januari 2021. De projekt som beskrivs i denna strategi behöver 50 TWh förnybar vätgas per år, vilket motsvarar drygt hälften av drivmedelsanvändningen i Sverige. En så storskalig vätgasproduktion skulle kunna generera betydande sidoströmmar vätgas att användas som drivmedel.

Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi

Den begränsande faktorn för vätgasplanerna är hur fort den förnybara elproduktionen som behövs för vätgastillverkningen kan byggas ut och elnätet anpassas efter detta. Tanken är att vätgasen ska tillverkas genom elektrolys.

Det behövs alltså el för att få fram vätgasen. Den skulle istället kunna användas för att ladda elbilar.

Det som talar till elfordonens fördel är att förnybar el är en bristvara och att energi går förlorad vid omvandlingen till vätgas. Vätgas kräver dessutom säkerhetsanordningar vid hanteringen och i fordonen på grund av risken för explosion vid läckage. Något sådant behov finns inte för elfordon.

Det som talar till bränslecellsfordonens fördel är att man slipper stora och tunga batterier och att tankningen går mycket snabbare. Vätgasens fördelar blir tydliga i tunga fordon, samt i sjöfarten och flyget.

Det går också att blanda vätgasen med koldioxid och ur denna blandning framställa så kallade elektrobränslen. I första hand metanol eller metan. Dessa kan i sin tur omvandlas till bensin eller diesel. Fördelen är att dessa bränslen är ännu enklare att använda som drivmedel än vätgas. Nackdelen är att ännu mer energi går förlorad när el först ska omvandlas till vätgas och sedan vidare till elektrobränsle.

Tankning

I Sverige finns sex tankställen för vätgas: på Arlanda, samt i Göteborg, Mariestad, Sandviken, Umeå och Älghult. Att fylla vätgastanken tar högst fem minuter, och räckvidden hos dagens vätgasbilar är 50-70 mil.

Pris

Det brukar vara något billigare att köra en vätgasbil på vätgas än att köra en motsvarande bensin- eller dieselbil. I runda tal kan du spara upp till en krona per mil i drivmedelskostnad. Vätgasbilarna är emellertid dyrare i inköp.

Det marknadsmässiga priset på förnybar vätgas och vätgasbilar förväntas sjunka i takt med att efterfrågan och produktionen ökar.