Social hållbarhet
Arbetet med social hållbarhet är en grundläggande del i många av stadens verksamheter och berör såväl omsorg, socialtjänst och utbildning som trafik, stadsutveckling och miljöarbete.
Arbetet handlar bland annat om demokrati och delaktighet, jämlikhet och jämställdhet. Ett antal arbetssätt och verksamhetsområden är särskilt viktiga för att staden ska arbeta mot FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030.
Stadens inköp
Stockholms stad köper varor och tjänster varje år för stora belopp. Det betyder att vi kan påverka och ställa höga krav när det gäller hållbarhetsaspekter.
Staden ska endast göra affärer med seriösa leverantörer som betalar skatt och sociala avgifter samt i övrigt lever upp till lagar och regler.
I varje upphandling ställer staden krav på den som lämnar anbud och kan komma att teckna avtal med staden. Bland annat ska leverantören:
- aktivt verka för att aktuell antidiskrimineringslagstiftning följs och värna principen om alla människors lika värde och rätt att bli behandlande på lika villkor.
- öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
- säkerställa en arbetsmiljö för sina anställda som ligger i nivå med svensk lagstiftning. Sådana krav ska ge möjligheter till avtalsrättsliga sanktioner.
Staden ska också sträva efter att upphandling bidrar till en positiv samhällsutveckling och en inkluderande arbetsmarknad samtidigt som företagens kompetensförsörjning underlättas.
Staden ska ställa krav på leverantörerna i syfte att minska arbetslösheten i grupper som står utanför arbetsmarknaden och öppna upp för anställning och praktik, i de fall det bedöms lämpligt med hänsyn till uppdragets omfattning och upphandlingsföremålets art.
Staden som bidragsgivare
Förenings- och kultursektorn kan söka bidrag och staden ställer krav utifrån vissa kriterier.
För att få kulturstöd måste organisationen till exempel visa att man följer stadens högt uppsatta ambitioner när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män samt att motverka våldsbejakande extremism.
Verksamheten ska också särskilt beakta sitt arbetsmiljöansvar när det gäller hot, övergrepp och sexuella trakasserier.
Stöd till föreningar och organisationer
Stadens arbete med mänskliga rättigheter
I praktiken arbetar stadens verksamheter dagligen med mänskliga rättigheter – demokratiska, medborgerliga, ekonomiska och sociala rättigheter.
Styrdokument och mål finns för hur staden ska bidra till ett jämlikt, jämställt, icke-diskriminerande och socialt hållbart samhälle. Huvudsyftet är att alla ska bli bemötta likvärdigt, få sina rättigheter tillgodosedda och inte diskrimineras.
Arbetet sker i kärnverksamheter som till exempel socialtjänst, skola och äldreomsorg. Vissa grupper, till exempel barn, personer med funktionsnedsättning och nationella minoriteter, har särskilda rättigheter som beaktas i stadens verksamheter.
Så arbetar staden med mänskliga rättigheter
Tre ombudsmän
Staden har tre ombudsmän:
- barnombudsmannen
- funktionshindersombudsmannen
- äldreombudsmannen.
Ombudsmännen ska samla och sprida kunskap inom sina respektive områden, bidra till att staden lever upp till åtaganden enligt konventioner och stötta verksamheterna i deras arbete för att skapa bättre förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.
Nationella minoriteter
I Stockholm bor många personer som tillhör Sveriges nationella minoriteter; judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De har särskilda rättigheter. Staden är förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska.
Så arbetar staden med nationella minoriteter
Samarbete med företag i Stockholm – integrationspakten
I integrationspakten finns företag, civilsamhälle och offentliga organisationer som vill bidra till en mer inkluderande arbetsmarknad och stad. De vill göra något åt det faktum att tusentals människor står utan jobb trots att mängder med arbetstillfällen förblir obemannade.
Statistik, rapporter och fakta
Staden genomför löpande utredningar och mätningar för att följa utvecklingen och resultatet av de insatser som görs.