Foto: Lieselotte van der Meijs

Ät mer vegetariskt

English

Dina val du gör varje dag gör skillnad. En enkel sak du kan göra för att minska ditt klimatavtryck är att äta mindre kött.

Olika matvaror ger olika miljö- och klimatavtryck. Vegetarisk mat har generellt lägre klimatpåverkan än kött, fisk och fågel.

Klimatsmart mat

  • Konsumera mindre kött. Den mest klimatsmarta maten är vegetarisk.
  • Börja smått och gör det till en vana med en eller flera vegetariska dagar i veckan. Utöka sedan.
  • Ät bönor, linser och ärtor, som liksom spannmål och grova grönsaker som kål och rotfrukter, innehåller mycket protein. De har låg klimatpåverkan och kan lagras länge. 
  • Blanda ut köttet med mer grönsaker.  Blanda till exempel köttfärs med bönor, linser eller rotsaker.
  • Prova köttsubstitut. Laga dina favoritrecept, men prova att ersätta köttet med vegetariska alternativ – exempelvis tofu, tempeh eller olika vegofärser.
  • Hitta enkla rätter du gillar och gör dem ofta.
  • Välj grova och lagringståliga grönsaker och rotfrukter, som morötter, blomkål och broccoli. De påverkar klimatet minimalt.
  • Bygg din egen tallrik. Med Världsnaturfondens matkalkylator kan du enkelt jämföra olika matvaror och se hur mycket utsläpp av växthusgas som varje livsmedel leder till. 

Matkalkylatorn, Världsnaturfondens webbplats

Om du äter kött och fisk

  • Om du väljer kött, ät mindre. De nordiska kostråden föreslår max 350 gram kött per vecka.
  • Välj hellre kyckling än nötkött. Ett kilo nötkött orsakar ungefär nio gånger så stora utsläpp som ett kilo fågelkött.  
  • När du äter nötkött, välj naturbeteskött. Djur som betar hjälper till att hålla marker öppna, något som är viktigt för den biologiska mångfalden.
  • Dra ner på mängden mejeriprodukter. Mejeriprodukter ger relativt höga utsläpp av växthusgaser, som framförallt beror på kornas matsmältning.
  • Välj hållbart fångad fisk och skaldjur som är miljömärkta med MSC – certifierat hållbart fiske.
  • Undvik fet fisk från Östersjön som innehåller dioxiner och PCB. Organiska miljöföroreningar har fått stor spridning i miljön. Särskilt höga halter finns i fet fisk som strömming och vildfångad lax från till exempel Östersjön. Barn, ungdomar och gravida ska max äta detta 2-3 gånger per år.
  • Med Världsnaturfondens matguide får du hjälp att välja hållbart kött, fisk och vego.

Matguiden, Världsnaturfondens webbplats

Frågor om livsmedels klimatavtryck och kost

Ät mer vegetarisk mat och ät upp den mat du köper hem.

Potatis, rotfrukter, bönor och linser har minst klimatpåverkan och betydligt mindre än kött och mejeriprodukter. En vegetarisk kost påverkar därmed klimatet minst. Allra högst klimatpåverkan har nötkött. Även mejeriprodukter som ost och smör ger relativt hög påverkan på klimatet. Det beror framför allt på att betesdjuren idisslar och släpper ut metangas.

Att byta ut kött mot vegetariskt kan minska din klimatpåverkan markant.

Till exempel orsakar ett kilo linser och bönor utsläpp på cirka 0.8 kg växthusgaser medan ett kilo nötkött orsakar utsläpp på cirka 28 kg växthusgaser.

Olika livsmedels klimatavtryck räknat i kilo CO₂e (koldioxidekvivalenter) per kilo livsmedel:

  • Nötkött 28
  • Räkor 14
  • Ost 11
  • Fläskkött 4,4
  • Lax 3,5
  • Kyckling 3,3
  • Ris 2,6
  • Ägg 1,9
  • Pasta 1,1
  • Bönor, linser 0,8
  • Potatis, rotfrukter 0,1

Källa: Matkalkylatorn, Världsnaturfondens webbplats

Livsmedlens utsläpp kommer från odling, produktion, transporter, foder och metan från idisslare.

Bra vegetabiliska proteinkällor är till exempel fullkornsprodukter, nötter, frön, bönor och linser. Dessa livsmedel ger även många andra viktiga näringsämnen. Det finns även rikligt med protein i mjölk, ägg och quorn.

Ja, med rätt planering kan en vegetarisk kost möta alla dina näringsbehov.

Genom att äta exempelvis linser, bönor och tofu får du i dig mättande protein och det går att variera grönsaker och rotsaker på många olika sätt. Om du är osäker, leta fram recept utifrån tycke och smak.

Blanda i grönsaker i mat som de redan gillar. Gör vegetariska rätter roliga. Involvera barnen i matlagningen.

Stadens arbete med mat och måltider

Uppdaterad