Minskat matsvinn

Matsvinnet har stor klimatpåverkan, bidrar till ökade avfallsmängder och kostar pengar. Att minska matsvinnet behöver inte vara så svårt och är ett enkelt sätt att minska din klimatpåverkan. Små medel kan göra stor skillnad.

Planera, förvara och värna:

  • Planera dina inköp av mat.
  • Förvara maten rätt.
  • Ta hand om dina rester – de är värdefulla.

Planera dina inköp och utgå från vad som finns hemma för att vara säker på att inget glöms bort längst in i kylen, skåpet eller frysen. Då spontanhandlar du också färre onödiga saker.

Mat som förvaras rätt håller längre. Det är inte alltid helt enkelt att veta hur maten ska förvaras men på Livsmedelsverket finns all information du behöver. Visste du till exempel att gurka ska förvaras i rumstemperatur?

Livsmedelsverket

Rester är också värdefull mat. Maten som blir över kan antingen sparas och ätas precis som den är eller så kan du skapa något nytt av den. 

Fakta om matsvinn

Här kan du lyssna på Karin Fritz från Livsmedelsverket där hon berättar om olika fakta när det gäller matsvinn.

 

Utmaningar för att minska ditt matsvinn

Väg matsvinn och oundvikligt matavfall separat i två veckor. Mät den mat och dryck du häller ut avloppet. När matsvinn uppkommer anteckna varför maten slängs.

Oundvikligt matavfall:

  • Till exempel oätligt skal från frukt och grönt, ben från kött, kaffesump.

Matsvinn:

  • Rester (fast och flytande) som inte ätits upp eller livsmedel som blivit gamla.

Reflektera över och dela gärna på sociala medier:

  • Vad har du för matsvinn hemma hos dig?
  • Varför blir det matsvinn?
  • Brukar du vanligtvis tänka på matsvinnet i vasken?
  • I slutet av perioden, slängde du mat av samma anledningar som du trodde från början?

3 poäng för dig som tävlar

Bjud någon eller några på middag eller lunch där en eller flera delar består av matrester, antingen precis som de är eller som en ny rätt.

Reflektera över och dela gärna på sociala medier:

  • Hur kändes det att bjuda på rester?
  • Vad fick du för reaktion från de som åt maten?
  • Vem valde du att bjuda och varför?
  • Hur tror du att du känt om någon bjöd dig på rester?

2 poäng för dig som tävlar

Skriv ner och dela med dig av dina bästa tips på hur man tar vara på rester.

Reflektera över och dela gärna på sociala medier:

  • Vad har du för relation till rester?
  • Är det något du gladeligen äter eller något jobbigt som måste hanteras?
  • Hade du kunnat hantera dina rester på ett annat sätt?
  • Vad har du fått för tips från andra om vad man kan göra med rester?

1 poäng för dig som tävlar

Dessa är bonusutmaningar och ett sätt för barnen att vara mer delaktiga i minimeringsmästarna!

  • Låt barnen vara med och hitta på nya recept med rester som ni har hemma.
  • Töm förpackningen – hur får man ut det sista ur förpackningen på bästa sätt? Fundera, klura och testa tillsammans. Fota eller filma gärna!
  • Odla något ätbart – plantera tillsammans och se hur lång tid det tar.

Visste du att...

  • Varje svensk slänger i genomsnitt 37 kg ätbar mat och drickbar dryck per år. I Sverige sker det mesta svinnet i hushållen, ungefär 71 procent. 
  • En tredjedel av den mat som produceras runt om i världen hamnar aldrig i någons mage. Svinnet uppstår hos odlare och uppfödare, under transporter, hos grossister, handlare och konsumenter.
  • Det globala matsvinnet orsakar fyra gånger större utsläpp än flyget.

Källa: Livsmedelsverket

Uppdaterad

Favoriter

Här sparas dina favoriter så att du snabbt hittar tillbaka till dem.